ZIGMANTA´S

Många har undrat vad som hände med Sigge och vi har inte kunnat ge något riktigt svar. Men förra veckan fick vi äntligen svar och bekräftelse på våra misstankar. Förbered er på ett långt inlägg och mindre trevlig bilder 

I vintras upptäckte vi en knöl uppe på hans huvud. Vi tolkade det som en fettknuta vilket inte är helt ovanligt på lite äldre hundar. Vi tyckte även att han "blev gammal", ville bla inte busa som tidigare, men detta tolkade vi att Lego kom in i våra liv som ett riktigt yrväder. I början av maj upptäckte vi fler knutor på ena sidan och tid bokades hos veterinären. De tolkade också det som fettknutor, men tog en massa prover för att kolla hans värden. De kollade bla sköldkörteln som kan ge upphov till hudproblem, men alla prover var bra, inget infektionstecken i kroppen. 

21 maj

 Det kom snabbt fler knutor lite överrallt och de växte snabbt, sprack och blödde. Den 26 maj tog vi beslutet att operera bort en knöl på ryggen för att kolla om det var bakterier eller svamp. Han blev även insatt på högdos kortison.

26 maj

Stora öppna sår

 Provsvaren visade ingen bakterieväxt eller svamp, kortisonen gjorde ingen nytta alls så detta sattes ut igen. Vi började nu bli väldigt frustrerade då vi såg att han inte mådde bra. Orkade ingenting, drog sig undan, gick ner i vikt. Veterinären var lika frustrerad han då de inte hade en aning om vad det kunder vara. 

Den 11 juni opererades två knutor till bort och skickades på analays. Jag befarade det värsta och det tror jag även att veterinären gjorde. Vi fick redan här besked om att det skulle ta lång tid att får svaret, och vi fick veterinärens privata nummer för att kunna ringa dygnet runt om det hände något. 

11 juni - 2 knutor bortopererade

Helgen var lugn och vi tyckte faktiskt att han var lite piggare  Men sen blev det bara värre. Op-såret började svullna upp. Tisdagen den 15 juni bara låg han, fick hög feber och frossa och mådde inte alls bra. Det var nog här jag bestämde mig för att nu får det vara nog!

På morgonen onsdagen den 16 juni låg han bara helt apatisk och skakade och jag ringde (lite smått hysteriskt) till veterinären. Fick en tid på eftermiddagen. Sigge som alltid älskat åka bil fick då lyftas in och ut ur bilen. När vi kom in hade vi ett långt samtal med veterinären, men han var av samma åsikt som vi. Nu fick det vara nog! NU skulle han inte behöva lida mer  Han fick då somna in lugnt med huvudet i mitt knä, med både husse och båda barnen närvarande. Ett tungt beslut att ta, och jag hoppas det dröjer länge tills jag behöver ta såna beslut igen! 

Vi har fram tills nu inte vetat vad det vad som hände, men förra veckan fick vi svaret:

Hermangiosarkom i dermis - En aggressiv snabbväxande elakartad tumör. 

Orsaken är okänd. Den är oftast spridd till andra organ när den upptäcks och sprider sig då oftast till lungor och lever men kan även orsaka hjärtsvikt. Tumörerna rupterar lätt och kan leda till invärtes blödningar. Oftast är symtomen inga eller små, som viktförlust reducerad aptit, anemi. Prognosen vid diagnos är dålig och överlevnadstiden är oftast bara 1-3 månader.

Om vi inte hade tagit beslutet denna dagen tror jag inte han hade levt veckan ut. Samtidigt som jag flera gånger tänkt att jag lät det dra ut på tiden, kanske skulle jag släppt taget tidigare, så vet vi i alla fall nu vad det var. Men även om man såg att han inte mådde bra under sjukdomstiden, så fanns den en gnista i ögonen. ända fram tills de sista två dagarna.

Saknaden är otroligt stor och jag kämpar fortfarande varje dag, även om det så klart blir lättare med tiden 

Känner att jag är väldigt dålig på att uppdatera här. Men skyller på att jag inte haft en fungerande dator på länge. Men ny dator är inköpt, så nu har jag inget att skylla på längre (förutom lathet då )

Förra veckan kastrerades Asta. Detta gjordes pga att hon alltid haft väldigt långa löp och de har bara blivit längre ju äldre hon blivit. Under opreationen upptäcktes det att hon har tre stycken juvertumörer som även dem behöver opereras bort. Men veterinären valde att inte göra detta samtidigt pga att op-såret hade då blivit väldigt långt. Så det blir ny op innan sommaren. Men hon har fixat detta med bravur, verkligen jätteduktig. Verkar inte haft särskilt ont (slutat helt med smärtstillande), inte visat något intresse för såret. Köpte en op-body till henne, så hon har ju även sluppit den jobbiga tratten. Hade tratten på sig de första nätterna bara, sen har hon haft bodyn på sig bara. De senaste dagarna har hon bara haft bodyn på sig nattetid, inte ens behövt ha den dagtid! Det jobbiga nu är att få henne till att ta det lugnt. Hon får fortfarande inte följa med de andra på långturerna, men hon vill ju så gärna busa med Lego här hemma. 

Lego har verkligen kommit in i flocken kanonbra här. Inget gruff eller tjabb  överhuvudtaget. Asta och Lego är riktiga kompisar  Sigge gillar oxå Lego, men tycker nog att hon är lite jobbig  Märks väldigt tydligt på Sigge nu att han faktiskt fyller 10 år nästa vecka. 

Tanken är att röntga höfterna på Lego inom kort, och har även ett MH inbokat till våren. I slutet av mars börjar vi på grundkurs på Bruks, tror att Lego är en väldigt rolig hund att jobba med. Hon är lättlärd, förarbunden och är lätt att belöna då hon både älskar lek och godis. Så hoppas på en ny träningskamrat. Tanken på att ta upp lydnaden med Sigge finns där fortfarande så kanske blir det så oxå till sommaren. 

Så  mycket har hänt sen jag skrev sist! Jag har träffat en underbar man och blivit sambo. Bor nu i ett hus mellan Bräkne-Hoby och Ronneby och trivs fantastiskt bra med livet  Mitt hus håller vi på att fixa iordning och inom en snar framtid kommer det att läggas ut till försäljning!

------------------------------------------------------------------------------

Sigge har fått en analtumör bortopererad. Det visade sig att den var elakartad men att de fick bort den med god marginal och spridningsrisken är väldigt liten. I samband med operationen så kastrerades han eftersom denna sortens tumörer nästan bara drabbar okastrerade hanhundar. Så nu är ju chansen att den ska komma tillbaka mycket mindre. Synd att kastrera en så snygg hane, men vill ju hellre att han ska leva länge än att få många avkommor  

------------------------------------------------------------------------------

Nu väntar vi på att Asta ska börja löpa och planen är då att para henne. Det har pga olika omständigheter (mest pga mitt jobb där det just nu är svårt att få semester) blivit ändring av hane. Men nu är det bestämt och jag ser mycket fram emot denna kombinationen.

Hanen heter "Ricco" (Chevrolet´s Just A Moonmint) och är en kille som jag tittade lite på redan förra året när jag letade hane. Han är en riktig arbetsmyra, har en fantastisk päls, bra höfter (Hd A/B), är trevlig och otroligt snygg. Så jag tror att detta kommer att bli jättebra. Asta borde börja löpa nu i slutet av augusti, så planerad parning är i september någon gång. Så det blir förhoppningvis en spännande och säkert jättejobbig höst/vinter  

Mer info om båda föräldrarna kommer när det börjar närma sig!

Vi har varit och sprungit lite vänstervarv på ett väldigt regningt Öland! Asta blev 4:e bästa tik och jag är supernöjd med henne. Hon har äntligen börjat tycka det är kul igen. 

Astas kritik

Bra storlek och proportioner. Tillräckligt nosparti. Aningen osäkra öron. Stark rygg. Välformad bröstkorg. Rör sig med tillräckligt steg. 

Detta var troligtvis årets sista utställning. Funderar på Växjö, men eftersom jag börjar jobba kl 19.45 på kvällen så har jag inte bestämt mig än. Växjö brukar ju börja lite senare på fredagen. Så vi får se. Ev blir det någon utställning i Danmark under hösten, så passar vi på att hälsa på Astas blivande pojkvän då oxå  

Nästa år blir det troligtvis lite fler utställningar då jag planerar att ta ut Sigge i veteranklass from mars. Sen vill jag ju ha det sista CACIB på Asta så att hon kan få sitt CIB oxå!

Då är det en vecka sen jag lämnade Asta och här är så tomt. Sigge har de sista dagarna varit lite orolig, han undrar väl så klart var hon har tagit vägen.

Det är dag 55 idag, och Asta verkar ha börjat få lite förvärkar. Karin håller mig uppdaterad dagligen  För min del får hon gärna få på torsdag (dag 60) eller får hon gärna vänta tills tisdag (dag 65) så att jag kan vara med! Jobbar tyvärr hela helgen  Men huvudsaken är att allt går bra, även om det hade varit en upplevelse at få vara med. Eventuellt kör jag upp till Karin på tisdag eller onsdag och stannar där ett par dagar. 

Renoveringen går sakta men säkert framåt. Har fått upp taklister över bänkarna så att elektrikern kan komma och dra bablarna till bänkbelysningen. Hoppas de kan komma nu i veckan så att det blir klar. Så nu måste jag ta tag i tv-rummet på allvar! Ska för första gången i mitt liv regla en vägg, så får kanske sätta en varningsskylt där sen - "Luta er ej mot vägen, rasrisk!" 

Avloppet är ju en följetång! Får inte tag i ritningar över mitt avlopp, kommunen har bara fram till tomtgränsen säger dem. Så imorgon får jag ringa till slambilen och höra om och hur de kan hjälpa mig. Förhoppningsvis går det att tillfälligt laga röret, annars får jag byta ut det. Känner egentligen inte riktigt att ekonomin tillåter det just nu, men det måste ju göras! Än så länge är vi glad för att inte det vi släpper ner i toan kommer upp i golvbrunnen i källaren  men det är väl bara en tidsfråga!